Lars F Tobisson

För den politiskt intresserade på högerkanten är Lars F Tobissons nyligen publicerade memoarer ”Främling i folkhemmet: ett högerspöke ser tillbaka” en källa till många intressanta påminnelser om politiska förvecklingar under de senaste 35 åren. Boken tar dock sin början i barndomen och författaren återkommer ständigt till den omständigheten att familjen fått en fastighetsrörelse i arv efter farfar och dennes bröder. Att Lars F Tobisson och hans bror så småningom fick ärva dessa fastigheter låg sedan den politiska karriären i fatet. Som ett brev på posten publicerade Aftonbladet och andra tidningar på vänsterkanten svarta rubriken om detta i varje valrörelse. Inte minst ur ett skattetekniskt perspektiv var innehavet knepigt att hantera varför Lars skandaliserades som nolltaxerare, på den tiden ett lagligt men icke politiskt korrekt agerande.

Efter 10 år på Saco, där Lars slutade som utredningschef, rekryterades han som partisekreterare till moderaterna 1974. Än idag framstår denna rekrytering som unik, Lars var inte politiskt engagerad när moderaternas dåvarande vice ordförande Eric Krönmark kontaktade honom. Till saken hör att moderaterna vid denna tid inte var det dominerande borgerliga partiet utan ett litet, i dåtidens perspektiv, ytterkantsparti som ensamt försvarade ekonomisk frihet, förde kamp mot fondsocialismen och krävde lägre skattetryck.

Under sjuttiotalets senare hälft styrdes folkpartiet av personligenheter som Carl Tham, Per Garthon och Ola Ullsten vilket borgade för en rejäl vänstersväng med stöd för löntagarfonder som en paradgren. Centerpartiet hade grävt ned sig i kärnkraftsfrågan. I denna politiska miljö hamnade alltså Lars F Tobisson och styrde framgångsrikt partiet som partisekreterare och sedan som vice partiordförande under sammanlagt 25 år. Lars Tobissons ankomst till partiet kan sägas utgöra starten på den dominans som partiet haft inom den borgerliga kretsen sedan dess. Inte minst viktigt för hela borgerligheten har den politiska förflyttning i marknadsliberal riktning som Lars lade grunden till. Flörtade med socialistiska idéer inom delar av borgerligheten är sedan länge en svunnen tid.

Boken finns tyvärr inte i bokhandelns ordinarie sortiment varför ett besök på en nätbokhandel är att rekommendera. Exempelvis den här: http://www.adlibris.com/se/default.aspx

Världens högsta marginalskatt

Revisionsföretaget har gått igenom skatterna i länder världen över och efter årsskiftet kommer Sverige att ståta med den inte helt åtråvärda titeln världsmästare i marginalskatt. Detta beror på att Danmark som under senare år varit innehavare av titeln gör om sitt skattesystem och sänker marginalskatten från 62,3 till 55,4 procent. Därmed passeras Sverige som ståtar med ett marknalskattetryck på 56,7. Det är naturligt direkt negativt att vi håller oss med ett skattetryck på denna nivå, tillväxt och entreprenörskap skadas av ett skattetryck på denna bisarra höjd. Alliansregeringen skjuter tyvärr problemet till nästa mandatperiod då värnskatten, som är en bov i dramat, är tänkt att avvecklas.

Men det mest intressanta är att vänsterkartellen redan lagt förslag om att öka marginalskatten ytterligare. Enligt vänsterkartellen är det inte nog att vara världsmästare, Sverige måste öka avståndet till övriga länder. Visserligen är inte mycket känt om deras politiska förslag men i detta avseende har socialdemokraterna kommit överens med mannen som inte längre kallar sig kommunist eftersom denna etikett leder tankarna fel …

Kraftfull satsning på kommunerna

I går meddelande Alliansregeringen att kommuner och landsting får 10 miljarder kronor extra i bidrag under 2010. Summan är fördelad med 7 miljarder till kommunerna och 3 till landstingen. Meningen är att dessa pengar ska fördelas till välfärdens kärna för att öka kvaliteten i verksamheterna och undvika uppsägningar i finanskrisens- och lågkonjunkturens spår. Att många kommuner är ekonomiskt pressade är väl känt, särskilt kommande år.

Det är naturligtvis välkommet att Alliansregeringen satsar på grundläggande kommunal service i ekonomiskt svåra tider. Täby kommun kommer självfallet att snabbt utreda hur dessa nya resurser ska användas på bästa sätt. Grundförutsättningen är enligt min uppfattning att genomföra kvalitetshöjande insatser inom förskola, skola och det sociala området. Det är emellertid viktigt att understryka att den extra bidragstilldelningen är av engångskaraktär, det vill säga under 2011 och 2012 finns inga ytterligare resurser utöver de redan kända.

Detta innebär att de budgetförutsättningar som vi tog beslut om redan före sommaren gäller även framöver. För att klara en budget i balans under 2010, 2011 och 2012 krävs omfattande produktivitetsökningar, effektiviseringar och nya arbetsmetoder. Det extra statsbidraget under 2010 får inte äventyra eller fördröja det nödvändiga arbetet för att möta de ekonomiskt tuffa åren framöver med ett intensivt förändringsarbete och nya arbetssätt. Men det extra tillskottet från Alliansregeringen underlättar givetvis processen det kommande året.

I arbetet under våren med förutsättningar för budget och verksamhetsprogram har arbetsgrupper systematiskt gått igenom alla verksamheter. De hittade en lång rad områden där arbetet kan göras annorlunda med bibehållen eller förbättrad kvalitet till lägre kostnad. För oss moderater är det en självklarhet att använda varje skattekrona på det mest optimala sättet och därför ska de framarbetade förslagen genomföras under de kommande åren. Under de ekonomiskt goda åren har även välskötta kommuner som Täby lagt på sig för höga kostnader. När skattekranen skruvas åt under lågkonjunkturen är det därför nödvändigt att se över organisation, struktur och arbetssätt i syfte att få ned kostnadsutvecklingen.

Alla svenska kommuner har under senare år fått uppleva en kostnadsutveckling som inte är långsiktigt hållbar. Vi i Täby insåg detta redan inför budgetarbetet 2008 och genomförde därför besparingar som uppgick till cirka 30 miljoner kronor. Detta följdes sedan upp inför 2009 med ytterligare kostnadssänkningar i storleksordningen 60 miljoner. Om vi inte genomfört dessa åtgärder hade vi suttit i den situation som många kommuner idag befinner sig i med underskott redan i år.

Den ekonomiska delårsrapporten för första halvåret med en prognos för helåret tas av kommunstyrelsen på måndag i nästa vecka. Täby kommun går med överskott och vi klarar såväl balanskravet som våra finansiella mål. Det är ordning och reda i kommunens ekonomi.

Ett mycket bra beslut

Här står jag och Gunnar Oom i stämmosalen efter debatten om propositionen "En ansvarsfull ekonomisk politik". Stämman beslöt enhälligt att tillstyrka vårt förslag att skatteutjämningen på sikt fullt ut ska finansieras av staten. Detta är en mycket stor seger, inte minst för moderaterna i Täby och Danderyd. Beslutet efter en del kompromisser i utskottets förberedande arbete blev följande:

"Skatteutjämningsystemet

Det är självklart att en utjämning behöver ske mellan landets kommuner för att garantera kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna, men detta borde vara ett statligt ansvar . Skatteutjämningen utgörs till nästan 95 % av en omfördelning av statsbidragen kommunerna emellan för att utjämna skillnader i skattekraft och strukturella kostnader. Denna princip finns det inget riksdagsparti som idag ifrågasätter.

Men att vissa kommuner tvingas betala de övriga vilket inte är nödvändigt för att systemet ska fungera och skapar dessutom en rad negativa konsekvenser. Den viktigaste invändningen mot dagens system är att det är tillväxtfientligt och leder till en rad olika såväl oönskade som oväntade konsekvenser.

Ur ett demokratiskt perspektiv är också denna beskattningsform sämsta tänkbara. Den saknar transparens och är ett ogenomträngligt lapptäcke som vare sig förstås av medborgarna eller de flesta politiker.

att staten ska på sikt fullt ur finansiera utjämningen mellan kommunerna."

En ny utredning kring skatteutjämningssystemet arbetar just nu och vi kommer att följa detta arbete på ett mycket närgånget sätt. Mot bakgrund av hur tidigare utredningar i ämnet har resulterat i en situation där våra kommuner regelmässigt får betala ännu mer till övriga kommuner finns anledning till oro. Men med stämmobeslutet i ryggen har vi bättre förutsättningar att arbeta för att långsiktigt helt avveckla den kommunala direktfinansieringen av systemet.

Stämman dag 3

Debatten slutade först efter 23.00 i gårkväll. Utöver sjukvården hann vi med såväl miljö- som integrationsfrågorna. Idag finns endast avsnittet om en ansvarsfull ekonomisk politik - en politik för jobb, kunskap och välfärd på agendan. Detta är också det viktigaste och mest intressanta på arbetsstämman. I propositionen återfinns såväl ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. För egen del saknade jag ett resonemang om skatteutjämningen och därför skrev jag och Gunnar Oom en text som vi presenterade när propositionen behandlades på inom ramen för utskottarbetet.

Vi föreslog följande text med vidhäftat yrkande:

"Skatteutjämningsystemet måste förändras

Det är självklart att en utjämning behöver ske mellan landets kommuner för att garantera kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna, men detta borde vara ett statligt ansvar . Skatteutjämningen utgörs till nästan 95 % av en omfördelning av statsbidragen kommunerna emellan för att utjämna skillnader i skattekraft och strukturella kostnader. Denna princip finns det inget riksdagsparti som idag ifrågasätter.

Utjämningssystemet omfattar idag cirka 48 miljarder kronor och av dessa står staten för drygt 45. Men 13 kommuner tvingas betala de övriga vilket inte är nödvändigt för att systemet ska fungera och skapar dessutom en rad negativa konsekvenser. Den viktigaste invändningen mot dagens system är att det är tillväxtfientligt och leder till en rad olika såväl oönskade som oväntade konsekvenser.

Vid ekonomisk tillväxt i till exempel Örkelljunga slår dagens system på så sätt att kommunen måste lämna ifrån sig mer i utjämningsskatt än vad man får in i skatteintäkter. Att förbättra näringsklimatet är den sämsta affär denna kommun kan ägna sig åt. Det vill säga, systemet ger orimliga konsekvenser.

Malmö stad får genom utjämningssystemet cirka 3,1 miljarder årligen. Under senare år har Malmö kunnat lägga undan drygt en miljard. Dessa medel ska nu användas för att köra budgeten för 2010 med underskott. Uppenbart har utjämningssystemet varit alltför generöst. Om Malmö stad kan sätta in stora belopp på bankboken har man fått för mycket bidrag. Vilket också talar för att den kommunala finansieringen i skatteutjämningssystemet med lätthet skulle kunna tas bort samtidigt som staten inte belastas med ökade utgifter.

En annan intressant aspekt på utjämningssystemet är att Stockholms läns landstingen är det enda landsting som betalar till systemet. Detta samtidigt som Stockholms läns landsting har i särklass högst landstingsskatt i landet.

Ur ett demokratiskt perspektiv är också denna beskattningsform sämsta tänkbara. Den saknar transparens och är ett ogenomträngligt lapptäcke som vare sig förstås av medborgarna eller de flesta politiker.

Nu pågår en översyn av skatteutjämningssystemet, vilket framtvingats ett antal gånger tidigare. Trots alla dessa utredningar är en ny inte lösningen på problemet. Lösningen är att staten tar ansvaret fullt ut för utjämningen mellan kommunerna.

Yrkande

Staten ska på sikt fullt ur finansiera utjämningen mellan kommunerna."

Vi fick gehör för vår ståndpunkt och efter att styckena som exemplifierar hur felaktigt systemet slår ställde sig utskottet bakom vår text. Detta är en fantastisk framgång för Täby, Danderyd och övriga kommuner som dräneras på stora belopp varje år.

Vi fick också igen tydligare skrivningar när det gäller värnskattens avskaffande.

Vi får se hur det slutligen blir när besluten är fattande om några timmar.

Stämman dag 2

Gustaf Hoffstedt från Gotland talar engagerat i sjukvårdsdebatten.

Just nu pågår debatten om sjukvården under rubriken "En rättvis vård att lita på". Filippa Reinfeldt har varit ansvarig för proposition som ska tas av stämman. Fokus ligger på patienterna vilket är ett skifte från tidigare debatter om drifts- och organisationsformer. Detta är bra och riktigt. Men jag tycker att fortfarande att det den rätta modellen är att avveckla landstingen och föra över primärvården till kommunerna. Sedan ska det vara statens uppgift att hantera den specialiserade sjukvården. En sådan utveckling skulle minska byråkratin på ett omfattande sätt och därmed frigöra resurser till sjukvård. Kommunernas nuvarande resurser i form av personal skulle med en tämligen modest nyrekrytering kunna hantera även primärvården.

Vid gårdagens långdragna utskottsarbete satt jag i utskottet som hanterade "En ansvarsfull ekonomisk politik". Finansminister Anders Borg, arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och försvarsminister Sten Tolgfors medverkade i detta utskott. De två viktigaste förändringarna i jämförelse med propositionstexten var att vi fick in en text om skatteutjämningen som innebär att staten ska ta hela ansvaret för utjämningen mellan kommunerna och när ekonomin så medger ska avveckla värnskatten. När det gäller skatteutjämningen förhåller det sig så att staten finansierar drygt 45 av de 48 miljarder som systemet idag kostar. Sedan är det 13 kommuner som står för mellanskillnaden. Främst är det Täby, Danderyd, Lidingö som står för fiolerna. Detta är tillväxthämmande och därmed orimligt.

Arbetsstämman har öppnat

Just nu håller statsminister Fredrik Reinfeldt inledningstalet på arbetsstämman under rubriken Föregångslandet Sverige. Grundtemat är att människorna i vårt land ur ett globalt perspektiv har mycket goda förutsättningar, vi har en frihet som många människor runt om i världen bara kan drömma om.

Arbetsstämman pågår till och med söndag och under dessa fyra dagar ska grunden för moderaternas politik i valet nästa år läggas fast.