Pressinbjudan
Ny Allians mellan Moderaterna och Kristdemokraterna i Täby
- budget och verksamhetsplan för 2010 presenteras
Härmed inbjuds till pressträff om ett nytt Allianssamarbete mellan Moderaterna och Kristdemokraterna i Täby samt kommunens budget och verksamhetsplan för 2010.
Dag: Torsdagen den 15 oktober
Tid: Klockan 13.00
Plats: Konferensrum 301, plan 3, i Täbys kommunhus (Stationsvägen 13)
Välkomna!
För ytterligare information:
Leif Gripestam (M) 0766-43 96 99
Rut Casselbrant (KD) 0706-30 84 89
onsdag 14 oktober 2009
tisdag 13 oktober 2009
Ekonomipriset
Jag var rädd för att Ekonomipriset till Nobels minne skulle gå till ... Bosse Ringholm. Med tanke på de urvalskriterier som den norska kusinen uppenbart utser pristagare i fredspriset efter, är ju allt vara möjligt. Den nydanande idéen att utse pristagare som antingen inte har presterat något i sak eller inte besitter adekvata kunskaper i ämnet öppnar oanade möjligheter. Tyvärr har den norska Nobelkommittén gjort priset en björntjänst. Guldglansen är avskavd.
lördag 10 oktober 2009
En kommentar om Obamas Nobelpris
noterar att den norska Nobelkommitténs tradition att sniffa lim på mötena till slut tog ut sin verkliga rätt.
Fredrik Johansson
Fredrik Johansson
onsdag 7 oktober 2009
Möte om RUFS i Österåker
Idag höll vi inom ramen för samarbetet med de sex nordostkommunerna ett seminarium kring "Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010" i Österåker. Regionplanedirektören Sven-Inge Nylund drog inledningsvis höjdpunkterna i det förslag som nu är ute på remiss vilket sedan följdes av den paneldiskussion där kommunera huvudsakligen representerades av respektive kommunstyrelseordförande. Samstämmigheten om vikten av utveckling var grundmurad. Lika samstämmig var dock inte inställningen till vad en regional kärna står för eller om den kan ersättas av ett stråktänkande. Vari skillnaden egentligen består är inte helt enkelt att utröna, men en kärna är givetvis generellt mer koncentrerad. I Rufsen pekas just Täby centrum/Arninge ut som en kärna.
Utställningsförslaget bygger på alternativet Tät. Detta har vi i nordost betydande invändningar mot. Vi förespråkar alternativet fördelad vilket innebär en högre tillväxttakt för vår del av regionen.
Utställningsförslaget bygger på alternativet Tät. Detta har vi i nordost betydande invändningar mot. Vi förespråkar alternativet fördelad vilket innebär en högre tillväxttakt för vår del av regionen.
fredag 2 oktober 2009
Lars F Tobisson
För den politiskt intresserade på högerkanten är Lars F Tobissons nyligen publicerade memoarer ”Främling i folkhemmet: ett högerspöke ser tillbaka” en källa till många intressanta påminnelser om politiska förvecklingar under de senaste 35 åren. Boken tar dock sin början i barndomen och författaren återkommer ständigt till den omständigheten att familjen fått en fastighetsrörelse i arv efter farfar och dennes bröder. Att Lars F Tobisson och hans bror så småningom fick ärva dessa fastigheter låg sedan den politiska karriären i fatet. Som ett brev på posten publicerade Aftonbladet och andra tidningar på vänsterkanten svarta rubriken om detta i varje valrörelse. Inte minst ur ett skattetekniskt perspektiv var innehavet knepigt att hantera varför Lars skandaliserades som nolltaxerare, på den tiden ett lagligt men icke politiskt korrekt agerande.
Efter 10 år på Saco, där Lars slutade som utredningschef, rekryterades han som partisekreterare till moderaterna 1974. Än idag framstår denna rekrytering som unik, Lars var inte politiskt engagerad när moderaternas dåvarande vice ordförande Eric Krönmark kontaktade honom. Till saken hör att moderaterna vid denna tid inte var det dominerande borgerliga partiet utan ett litet, i dåtidens perspektiv, ytterkantsparti som ensamt försvarade ekonomisk frihet, förde kamp mot fondsocialismen och krävde lägre skattetryck.
Under sjuttiotalets senare hälft styrdes folkpartiet av personligenheter som Carl Tham, Per Garthon och Ola Ullsten vilket borgade för en rejäl vänstersväng med stöd för löntagarfonder som en paradgren. Centerpartiet hade grävt ned sig i kärnkraftsfrågan. I denna politiska miljö hamnade alltså Lars F Tobisson och styrde framgångsrikt partiet som partisekreterare och sedan som vice partiordförande under sammanlagt 25 år. Lars Tobissons ankomst till partiet kan sägas utgöra starten på den dominans som partiet haft inom den borgerliga kretsen sedan dess. Inte minst viktigt för hela borgerligheten har den politiska förflyttning i marknadsliberal riktning som Lars lade grunden till. Flörtade med socialistiska idéer inom delar av borgerligheten är sedan länge en svunnen tid.
Boken finns tyvärr inte i bokhandelns ordinarie sortiment varför ett besök på en nätbokhandel är att rekommendera. Exempelvis den här: http://www.adlibris.com/se/default.aspx
Efter 10 år på Saco, där Lars slutade som utredningschef, rekryterades han som partisekreterare till moderaterna 1974. Än idag framstår denna rekrytering som unik, Lars var inte politiskt engagerad när moderaternas dåvarande vice ordförande Eric Krönmark kontaktade honom. Till saken hör att moderaterna vid denna tid inte var det dominerande borgerliga partiet utan ett litet, i dåtidens perspektiv, ytterkantsparti som ensamt försvarade ekonomisk frihet, förde kamp mot fondsocialismen och krävde lägre skattetryck.
Under sjuttiotalets senare hälft styrdes folkpartiet av personligenheter som Carl Tham, Per Garthon och Ola Ullsten vilket borgade för en rejäl vänstersväng med stöd för löntagarfonder som en paradgren. Centerpartiet hade grävt ned sig i kärnkraftsfrågan. I denna politiska miljö hamnade alltså Lars F Tobisson och styrde framgångsrikt partiet som partisekreterare och sedan som vice partiordförande under sammanlagt 25 år. Lars Tobissons ankomst till partiet kan sägas utgöra starten på den dominans som partiet haft inom den borgerliga kretsen sedan dess. Inte minst viktigt för hela borgerligheten har den politiska förflyttning i marknadsliberal riktning som Lars lade grunden till. Flörtade med socialistiska idéer inom delar av borgerligheten är sedan länge en svunnen tid.
Boken finns tyvärr inte i bokhandelns ordinarie sortiment varför ett besök på en nätbokhandel är att rekommendera. Exempelvis den här: http://www.adlibris.com/se/default.aspx
lördag 19 september 2009
Världens högsta marginalskatt
Revisionsföretaget har gått igenom skatterna i länder världen över och efter årsskiftet kommer Sverige att ståta med den inte helt åtråvärda titeln världsmästare i marginalskatt. Detta beror på att Danmark som under senare år varit innehavare av titeln gör om sitt skattesystem och sänker marginalskatten från 62,3 till 55,4 procent. Därmed passeras Sverige som ståtar med ett marknalskattetryck på 56,7. Det är naturligt direkt negativt att vi håller oss med ett skattetryck på denna nivå, tillväxt och entreprenörskap skadas av ett skattetryck på denna bisarra höjd. Alliansregeringen skjuter tyvärr problemet till nästa mandatperiod då värnskatten, som är en bov i dramat, är tänkt att avvecklas.
Men det mest intressanta är att vänsterkartellen redan lagt förslag om att öka marginalskatten ytterligare. Enligt vänsterkartellen är det inte nog att vara världsmästare, Sverige måste öka avståndet till övriga länder. Visserligen är inte mycket känt om deras politiska förslag men i detta avseende har socialdemokraterna kommit överens med mannen som inte längre kallar sig kommunist eftersom denna etikett leder tankarna fel …
Men det mest intressanta är att vänsterkartellen redan lagt förslag om att öka marginalskatten ytterligare. Enligt vänsterkartellen är det inte nog att vara världsmästare, Sverige måste öka avståndet till övriga länder. Visserligen är inte mycket känt om deras politiska förslag men i detta avseende har socialdemokraterna kommit överens med mannen som inte längre kallar sig kommunist eftersom denna etikett leder tankarna fel …
onsdag 9 september 2009
Kraftfull satsning på kommunerna
I går meddelande Alliansregeringen att kommuner och landsting får 10 miljarder kronor extra i bidrag under 2010. Summan är fördelad med 7 miljarder till kommunerna och 3 till landstingen. Meningen är att dessa pengar ska fördelas till välfärdens kärna för att öka kvaliteten i verksamheterna och undvika uppsägningar i finanskrisens- och lågkonjunkturens spår. Att många kommuner är ekonomiskt pressade är väl känt, särskilt kommande år.
Det är naturligtvis välkommet att Alliansregeringen satsar på grundläggande kommunal service i ekonomiskt svåra tider. Täby kommun kommer självfallet att snabbt utreda hur dessa nya resurser ska användas på bästa sätt. Grundförutsättningen är enligt min uppfattning att genomföra kvalitetshöjande insatser inom förskola, skola och det sociala området. Det är emellertid viktigt att understryka att den extra bidragstilldelningen är av engångskaraktär, det vill säga under 2011 och 2012 finns inga ytterligare resurser utöver de redan kända.
Detta innebär att de budgetförutsättningar som vi tog beslut om redan före sommaren gäller även framöver. För att klara en budget i balans under 2010, 2011 och 2012 krävs omfattande produktivitetsökningar, effektiviseringar och nya arbetsmetoder. Det extra statsbidraget under 2010 får inte äventyra eller fördröja det nödvändiga arbetet för att möta de ekonomiskt tuffa åren framöver med ett intensivt förändringsarbete och nya arbetssätt. Men det extra tillskottet från Alliansregeringen underlättar givetvis processen det kommande året.
I arbetet under våren med förutsättningar för budget och verksamhetsprogram har arbetsgrupper systematiskt gått igenom alla verksamheter. De hittade en lång rad områden där arbetet kan göras annorlunda med bibehållen eller förbättrad kvalitet till lägre kostnad. För oss moderater är det en självklarhet att använda varje skattekrona på det mest optimala sättet och därför ska de framarbetade förslagen genomföras under de kommande åren. Under de ekonomiskt goda åren har även välskötta kommuner som Täby lagt på sig för höga kostnader. När skattekranen skruvas åt under lågkonjunkturen är det därför nödvändigt att se över organisation, struktur och arbetssätt i syfte att få ned kostnadsutvecklingen.
Alla svenska kommuner har under senare år fått uppleva en kostnadsutveckling som inte är långsiktigt hållbar. Vi i Täby insåg detta redan inför budgetarbetet 2008 och genomförde därför besparingar som uppgick till cirka 30 miljoner kronor. Detta följdes sedan upp inför 2009 med ytterligare kostnadssänkningar i storleksordningen 60 miljoner. Om vi inte genomfört dessa åtgärder hade vi suttit i den situation som många kommuner idag befinner sig i med underskott redan i år.
Den ekonomiska delårsrapporten för första halvåret med en prognos för helåret tas av kommunstyrelsen på måndag i nästa vecka. Täby kommun går med överskott och vi klarar såväl balanskravet som våra finansiella mål. Det är ordning och reda i kommunens ekonomi.
Det är naturligtvis välkommet att Alliansregeringen satsar på grundläggande kommunal service i ekonomiskt svåra tider. Täby kommun kommer självfallet att snabbt utreda hur dessa nya resurser ska användas på bästa sätt. Grundförutsättningen är enligt min uppfattning att genomföra kvalitetshöjande insatser inom förskola, skola och det sociala området. Det är emellertid viktigt att understryka att den extra bidragstilldelningen är av engångskaraktär, det vill säga under 2011 och 2012 finns inga ytterligare resurser utöver de redan kända.
Detta innebär att de budgetförutsättningar som vi tog beslut om redan före sommaren gäller även framöver. För att klara en budget i balans under 2010, 2011 och 2012 krävs omfattande produktivitetsökningar, effektiviseringar och nya arbetsmetoder. Det extra statsbidraget under 2010 får inte äventyra eller fördröja det nödvändiga arbetet för att möta de ekonomiskt tuffa åren framöver med ett intensivt förändringsarbete och nya arbetssätt. Men det extra tillskottet från Alliansregeringen underlättar givetvis processen det kommande året.
I arbetet under våren med förutsättningar för budget och verksamhetsprogram har arbetsgrupper systematiskt gått igenom alla verksamheter. De hittade en lång rad områden där arbetet kan göras annorlunda med bibehållen eller förbättrad kvalitet till lägre kostnad. För oss moderater är det en självklarhet att använda varje skattekrona på det mest optimala sättet och därför ska de framarbetade förslagen genomföras under de kommande åren. Under de ekonomiskt goda åren har även välskötta kommuner som Täby lagt på sig för höga kostnader. När skattekranen skruvas åt under lågkonjunkturen är det därför nödvändigt att se över organisation, struktur och arbetssätt i syfte att få ned kostnadsutvecklingen.
Alla svenska kommuner har under senare år fått uppleva en kostnadsutveckling som inte är långsiktigt hållbar. Vi i Täby insåg detta redan inför budgetarbetet 2008 och genomförde därför besparingar som uppgick till cirka 30 miljoner kronor. Detta följdes sedan upp inför 2009 med ytterligare kostnadssänkningar i storleksordningen 60 miljoner. Om vi inte genomfört dessa åtgärder hade vi suttit i den situation som många kommuner idag befinner sig i med underskott redan i år.
Den ekonomiska delårsrapporten för första halvåret med en prognos för helåret tas av kommunstyrelsen på måndag i nästa vecka. Täby kommun går med överskott och vi klarar såväl balanskravet som våra finansiella mål. Det är ordning och reda i kommunens ekonomi.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
