Täby utveckling

För tre år sedan, 2005, beslöt ett enigt kommunfullmäktige att ställa sig bakom den vision för Täby utveckling som vi tillsammans med övriga kommuner i nordöstra Stockholmsregionen arbetat fram. Utgångspunkten var Regionplanekontorets regionala utvecklingsplan som presenterades 2001. I utvecklingsplanen fanns tre olika framtidsscenarier beroende på vilken fart regionen skulle utvecklas i. I medelfartsalternativet skull regionen utvecklas med cirka 600 000 invånare under åren fram till år 2030. Oavsett konjunktur och byggande flyttar människor till vår region och vi har ett stort födelseöverskott. Vi ökar med ett Malmö vart tionde år.

Med dessa förutsättningar beslöt de sex kommunerna lägga fast en gemensam vision för vårt område. Den resulterade i att cirka 100 000 människor skulle beredas plats för boende och arbete i nordost. Täby beslöt att arbeta för att öka antalet invånare med 20 000 och antalet arbetsplatser med lika mycket, ambitiöst men inte orealistiskt. Dessutom skulle vi arbeta för ny spårbunden kollektivtrafik, en pendeltågslinje från Stockholm. Roslagspilen som på lång sikt skulle kunna byggas ut ända till Norrtälje.

Jag står till fullo bakom visionen. Jag tror inte att ett samhälle mår bra av att stå still, eller signalera en vag idé om framtiden. En kommun med klara utvecklingsplaner skapar kreativitet, framåtanda och entreprenörskap. Våra företag och företagare är stora vinnare på en sådan strategi. Nya arbetsplatser skapas och fler Täbybor får möjlighet att arbeta på hemmaplan. Även ur ett kommunalt perspektiv är det positivt för de anställda på kommunen att alla tydligt vet var vi är på väg. Det gör att organisationen arbetar mer målinriktad i en positiv anda. Det blir helt enkelt mer gjort med ett tydligt politiskt ledarskap om färdriktningen.

Tyvärr vacklar nu både folkpartiet och miljöpartiet från sitt tidigare tydliga ställningstagande. Som två vindflöjlar blåser de nu med den opinionsyttring som inte vill se någon utveckling att tala om. Jag beklagar verkligen detta och det är inte vad Täby behöver. Politisk stabilitet i utvecklingsfrågor är i grunden något bra och nödvändigt. Men 75 procent av ledamöterna i fullmäktige står fortfarande bakom vårt utvecklingsarbete.

I förslaget till översiktplan finns ett stadsalternativ där utvecklingen sker på redan i huvudsak hårdgjorda ytor längs med Roslagsbanan. Detta innebär att övriga Täby inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Halva Täby förblir grönt och våra olika kommundelar förblir intakta. Utvecklingstakten i framtiden motsvarar Täbys ökning av antalet invånare årligen sedan 1955, det vill säga vi har ökat med i genomsnitt cirka 1 000 invånare varje år.

Nu säger sig vissa vara oroliga för att kollektivtrafiken inte byggs ut i den takt som krävs för att klara utvecklingstakten. För det första finns redan beslut om att bygga dubbelspår på Roslagsbanan. För det andra är det politiskt omöjligt att få mer spårbunden kollektivtrafik om vi inte visar att vi har ambitionen att utvecklas i den takt som är planerad.

Om vi följer folkpartiet och miljöpartiets vacklande är det inte möjligt att få de 10-12 miljarder kronor det kostar att bygga ut Roslagspilen eller tunnelbanan. Då går resurserna till någon annan del av vår region. De två partiernas nya politik är därför ett Moment 22 för Täbyborna. Svag utveckling är lika med nej till ny spårbunden kollektivtrafik, lite högre utveckling skickar däremot en signal om det nödvändiga i att bygga ny spårbunden infrastruktur till nordöstra Stockholm. En svag utvecklingstakt kommer också att kosta i skattehöjningar eftersom vi då inte har resurser att möta framtiden krav på en mer omfattande kommunal service till exempelvis de äldre som blir allt fler.