måndag 3 maj 2010

Folkpartiets underskottsekonomi

Under fullmäktige i måndags kväll hade vi en särskild gruppledarrunda om planeringsunderlaget för budget 2011 och 2012. Efter den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting har vi en situation just nu som pekar mot ett underskott på 16 mkr 2011. Prognoserna har de senaste två åren hela tiden visat att de verkligt svåra åren för kommunerna i kölvattnet av den globala finanskrisen och lågkonjunkturen är 2011 och 2012. Därför var det nödvändigt att arbeta med det metodutvecklings-, effektiviserings- och besparingsprogram som vi tog beslut om på försommaren 2009 och som omfattar 110 mkr under tre år. Täbyalliansen, Moderaterna och Kristdemokraterna, har genom detta program tagit kommandot över ekonomin och skapat förutsättningar att undvika underskott under de kommande två svåra åren.

Debatten handlade dock mest om det omfattande underskott som Folkpartiets ekonomiska politik innebär. Folkpartiets budget för 2010 innebär kostnadsökningar som ger ett underskott 2011 på 90 mkr, vilket motsvarar en skattehöjning på 60 öre. Problemet för Folkpartiet är att de inte orkar prioritera utan lägger mer skattepengar på det mesta. Detta är inte möjligt om man samtidigt driver linjen om oförändrad skatt. Folkpartiets ekonomiska upplägg saknar trovärdighet, är inte ansvarsfullt och leder till skattehöjningar.

Medfinansiering

Inte sällan är politik underhållande. Nu senast när det gäller kommunal medfinansiering av infrastrukturprojekt. I mars förra året beslöt Alliansregeringen att införa en ny princip som innebär att alla infrastrukturprojekt ska medfinansieras av kommuner och landsting. I samma veva förhandlade vi i Täby med vägverket om en tidigareläggning av de omfattande ombyggnaderna av motorvägsavfarterna Roslags Näsby och Viggbyholm. Genom en medfinansiering som omfattar 40 mkr vinner vi cirka åtta år och byggstart är 2012. Socialdemokraternas gruppledare Conny Fogelström var emot detta beslut och hänvisade till att Mona Sahlin lovat att staten kommer att betala alla infrastruktursatsning fullt ut om vänsterkartellen skulle vinna valet 2010.

I debatter med Conny Fogelström konstaterade jag att ingen regering kommer att återgå till den gamla principen att staten tar alla kostnader. Men Conny Fogelström stod på sig och hävdade att det är principiellt fel att kommuner ska betala. Jag konstaterar att Socialdemokraterna nu har ändrat uppfattning. När vänsterkartellen häromdagen presenterade sin ofinansierade infrastrukturpolitik var det plötsligt en given sak att kommuner och landsting ska medfinansiera, ännu ett sviket löfte från Socialdemokraterna således. Nu ställer jag mig frågan, vem fick rätt? Jag eller Conny Fogelström?

Behöver jag tillägga att Folkpartiet i Täby har samma uppfattning som Socialdemokraterna hade fram till i tisdags, det vill säga att avfarterna ska byggas om först runt 2020 eftersom kommunal medfinansiering är otänkbart!

Lustig dans bland ledande landstingssossar

Sosseeliten har bestämt att kommunalrådet i Nynäshamn Ilja Baltjan nu tar över som gruppledare för Socialdemokraterna i landstinget. I ett försök att rivstarta deklarerade han att oförändrad skatt gäller för nästa mandatperiod och att han vill se en sänkning i slutet av perioden. Dessutom vill han ta 800 mkr från SL och använda pengarna till barnsjukvård. Dessvärre har han inte förankrat dessa åsikter bland övriga Socialdemokrater. I ett fantastiskt underhållande inslag i ABC framstod oenigheten i all sin nakenhet. I ett försök att visa enighet hade Ilja Baljan och landstingsrådet Dag Larsson bjudit in ABC. Roskindad vidhöll Ilja Baltjan sin politiska linje medan Dag Larsson sittandes bredvid hävdade att denna linje var omöjlig. Nu är frågan avgjord. Dag Larsson vann. Det blir inte sänkt skatt, det blir inte ens oförändrad skatt, det blir en höjd skatt med 17 öre. Ilja Baljan är överkörd av Stockholms Arbetarekommun, denna fina förening som redan Per Albin Hansson kallade helvetets förgård.

Choklad het i den politiska debatten

Kommunminister Mats Odells försynta metafor för vänsterkartellens politik har fått den socialdemokratiska eliten att ta till brösttoner. Men chokladmetaforen är effektiv som beskrivning av vänsterkartellens ekonomiska politik; vidlyftiga löften på kredit som kommer surt efteråt i form av skattehöjningar.